Lagom är bäst

Häromdagen kom barnen hem från skolan med var sitt papper från polisen. Det var ett formulär som vi skulle fylla i med personuppgifter, hårfärg, ögonfärg mm. Detta skulle sedan tillsammans med foto och fingeravtryck arkiveras och användas till ett slags identifieringskort om de skulle komma på avvägar...Hur förklarar man för en åttaåring att de ska fotas och lämna fingeravtryck för att polisen ska kunna hitta de om de försvinner?! Dessutom har alla rutiner för lämning på skolan ändrats med anledning av skolskjutningen i Newtown. Ingen vuxen som inte arbetar på skolan får under några som helst omständigheter vistas i skolan utan att först anmäla sig. Därför ställer nu leden upp utanför klassrummen istället för i gymnastiksalen på morgonen och föräldrar får inte följa sina barn in. Att ändra den rutinen tyckte jag var jättebra, fast av en helt annan anledning: det är fruktansvärt att behöva stå och vänta med 120 gapande barn i en gymnastiksal det första man gör på morgonen. Jag förstår att amerikaner är rädda av sig när de växer upp med all den här skräckpropagandan som hela tiden sprids bland barnen! Och så är en stor del av de vansinniga för att Obama vill strama åt automatvapenlagarna. Helloooo..?! Vad sägs om lite sans och balans?

När vi för ett tag sedan var i Svenska kyrkan passade vi på att låna lite svenska böcker. En av böckerna vi valde var Fem gör ett fynd. Jag och Tyra läser boken nu och hon älskar den, hon skrattar högt när hunden Tim hjälper till att jaga iväg de onda figurerna och hon kryper lite nervöst närmare när gänget letar sig ner i mörka hålor i marken. En alldeles lagom spännande bok i Tyras smak. Boken är skriven 1960 och Tyra, ett barn av 2000-talet uppskattar den verkligen!

Vi bor som jag nämnt tidigare nära naturen och har stött på många olika djur. Nu under vintern har det mest varit hägern som hållit sig i närheten, alla stora rovfåglar som vi fortfarande inte vet arten på och även en och annan ekorre visar sig fortfarande. Det som däremot är nytt nu i vinter är en coyote (prärievarg på svenska) som stryker på andra sidan floden. Idag när jag kom hem stod det två stycken och stirrade in i vår trädgård. Ganska mäktigt faktiskt. Fick lära mig häromdagen att smugglare ofta kallas coyote här och det grundar sig i att djuren är duktiga på att röra sig långa sträckor utan att bli upptäckta. När jag pratade med min engelskalärare, Bina om det hela sa hon lugnande att de inte är farliga så länge de inte har brist på mat och du har en liten hund, katt eller bebis.... För min del får dom gärna stryka omkring här, bara dom håller sig på lagom avstånd.

Såna här stryker alltså omkring utanför knuten...

Antar att ni är många som precis som jag tittar på Mia på Grötö. Hon är lika bra som vanligt, Mia! Tabita är ju också i sitt esse när hon tatuerar gamlingarna på hemmet :). Har ni inte sett det, finns alla programmen på svtplay. Vi tittar en hel del på svensk TV, mycket på grund av att programmen här är så dåliga. Nyheterna är så dramatiska så jag blir alldeles matt av att titta på dom. Det kan pratas om en basebollspelares flickvän, som kanske varit otrogen i en halvtimma för att sedan tas upp igen med senaste nytt (som kan vara något i stil med att man hittat en avlägsen släkting som vill bi intervjuad men inte har något att komma med i frågan) en timme senare. Slår man på TV:n på dagtid kan man få se nåt så intressant som en advokat som sitter och dömer i otrohetsaffärer eller bilaffärer där olika parter är oense. Allt sker inför en publik som ömsom hurrar och ömsom buar ut de inblandade....De skulle behöva lite Mia här. Någon som kan göra saker med lite måtta, lagom liksom. Det ordet finns så klart inte på engelska, det är synd, det skulle behövas här.

 Det blev ingen snöstorm för oss, men ett rejält snöfall.

Väder, vals och vänner

För att manifestera att jag vill ha vår nu, så har jag uppdaterat bloggen med lite vårkänsla, hoppas ni gillar det!

Det är svårt att beskriva vilken årstid det är tänkt att det ska vara här nu. Ena dagen är det minus 10 strålande sol och vi åker skridskor och grillar ute, nästa dag är det 15 grader varmt och barnen springer i hoodies och spelar football, nästa dag är det i princip storm och regnet står som spön i backen. Hela hallen är en enda röra eftersom man ska vara beredd på olika väderlekar från dag till dag.Solen är i alla fall ett återkommande inslag här, det går nog inte mer än tre dagar i streck utan sol. Fantastiskt!

 

En solig dag i Central park

 

Tyra är som bekant girlscout och dessa girlscouts anordnar varje år en sweetheart dance, Winterwonderland ball även kallad. Tyra blev eskorterad av Andreas, båda fint uppklädda. Väl på balen, som hölls i en palatsliknande byggnad med kristallkronor och guldkantade stolar och bord, åts det middag och dansades. I mars är det min tur, då är det Mother daughter ball. Har som vanligt inget att ha på mig.....

 

Sweetheart med sin eskort.

Superbowl har ägt rum. Detta är alltså finalen i football league och är den största sporthändelsen på året alla kategorier sägs det. Landet står nästan stilla och så gott som alla amerikaner tittar på detta. Företagen pungar ut miljarder på att få med sin reklam i pauserna, så många som inte är intresserade av football tittar för att se de spektakulära reklamsnuttarna. Ärligt talat!! Jag som saknar reklamfri TV har väldigt svårt att förstå detta.... Såg en liten del av det bara för att få upplevelsen, men kan inte påstå att detb imponerade på mig. Dagen efter är det superbowl pyjamas day i skolan, så idag ska alla ha pyjamas på sig.

Både Alvin och Tyra blir säkrare och säkrare på engelska hela tiden och de börjar få ett bättre och bättre socialt liv tack vare det. Tyra, som varit mer eller mindre anti att skaffa nya kompisar, trots att många vill leka med henne, har hittat två goda vänner Emily och Abby, som hon verkligen gillar och de har nu startat en "secret club". Alvin har några goa kompisar han också, Sean, som är ett par år äldre och bor på gatan och Elias i klassen, som är en lika stor sportnörd som Alvin och som dessutom spelar i samma fotbollslag. Det känns som om vindarna vänder lite nu vad gäller inställningen till att vara här, även om de fortfarande längtar efter Sverige.

I helgen värmde vi upp inför vår skidresa med att åka till Mountain Creek, 50minuter hemifrån. Om två veckor åker vi till New Hampshire en långhelg för skidåkning!