Vår resa till Long Island var trevlig. Vi åt lobsterroll, badade, sprang på outlet (!?), besökte mysiga byar utmed havet och upplevde Long Islands yttersta spets med en gammal fyr från 1800- nånting. Höjdpunkterna på resan var ändå när Alvin och Andreas åkte ut på guidad fisketur och fångade flundror och en rocka och jag och Tyra besökte en ranch, där vi red ut på en lång tur i skogen och vidare ut på stranden. Helt fantastiskt! Jag hade värk i sittknölarna i tre dagar efter ridturen, men det var det värt!
Lobsteroll
När vi just kommit hem blev jag tillfrågad om jag kunde tänka mig att bli intervjuad för en familjetidning. Det skulle handla om vintertraditioner i olika kulturer. Visst kunde jag vara med på det. Jösses vad sjuka ens traditioner låter när man berättar om de för någon som inte hört det förut och dessutom på engelska. Jag menar, Luciatåget, okej, det är inte så konstigt i sig, men när man ska börja berätta om stjärngossarna och Staffan stalledräng..... "Ehh, Staffan var en kille som hade fem hästar och killarna i Luciatåget med strutarna på huvudet och vita klänningar sjunger om honom....." Jag berättade också att det både är barn som gestaltar Luciatåget, men också att det kan vara vuxna och att jag själv ofta går upp på morgonen den 13 december och tittar på Sveriges Lucia, och att det då är vuxna. " Vänta lite", hojtar journalisten, "menar du att vuxna har vita klänningar och strutar på huvudet och är utklädda till tomtenissar???" "Ehh, jaaa......." Eftersom det var en del, för journalisten lite konstiga grejer, så kommer jag att få läsa igenom texten innan den går i tryck, så hon har uppfattat allt rätt. Det var ju tur!
Vem är egentligen Staffan Stalledräng?